Bark och löv

stämman i vår kulturmiljö. Han misstror hela denna miljö, samtidigt som han är en mjuk och sökande människa som drömmer om att gripa in där den levande stämman brister. Han har utgivit flera böcker men har också ägnat sig åt att skriva "döda brev", alltså sådana som aldrig avsänts och där han nedtecknat mycket av det han inte kunnat säga i böckerna.
Romanen skildrar Eriks förhållande till Aino, en målarinna i konkretistisk stil, som emellertid har mist sin konstnärliga tro. Hela hennes värld har rasat samman. Männen har för henne varit vilopunkter, förströelser, medan hennes fördolda energi är inriktad på att förnya den konstnärliga produktiviteten. Denna roll skall nu Erik spela åt henne. Under kriser spelar Aino ut sig intensivt när det gäller skenbara konflikter, men Erik finner sig inte i detta. Han ser att hon är dold i bark och löv och försöker krossa barken som gömmer henne. Tillsammans rekonstruerar de den konstnärliga värld som hon förlorat. Han ger henne inbjudningar till andra världar - inlagda fristående partier i handlingen för henne dit. Samtidigt rullas också de bägge personernas liv upp bakåt, och man får klart för sig att han också har fordringar på henne, eftersoln han själv tidigare misslyckats i kärlekslivet.

Bark och löv är en stor kärleksroman med en vid miljöskildring samtidigt som den innehåller en skarpsinnig diskussion om det konstnärliga skapandets lagar. Det är en av Lars Ahlins, och därmed modern svensk litteraturs, viktigaste romaner.

(baksidestext, Söderströms 1961)