Bokens titel. Om boken utkommit under olika titlar, visas här den första titeln.
Muren
Typ
romaner
Klicka här om du vill veta mer om författaren och om författarens övriga verk.
Beskrivning
I denna roman skildras hur statarpojken Johan From kommer på Långholmen för dråp och hur han uthärdar fängelsetiden med dess fysiska och psykiska påfrestningar. Romanen ger utomordentliga interiörer från fängelselivet med episoder ur den dagliga rutinen - väckning, bespisning, fångarbete, gårdgång, kontakter med fängelsepersonal och medfångar - samt individuella upplevelser som ensamhetskänsla, cellskräck, dagdrömmerier och sexuella hallucinationer.
Därefter får vi följa Johan From på vägen ut i friheten med den fasta föresatsen att ej mer återkomma. Verkligheten visar sig emellertid vara annorlunda: en f. d. långholmsfånge har inga chanser att få ett hederligt arbete. Så råkar Johan From i dåligt sällskap och det går illa för honom. Till slut finner han dock hos en älskad kvinna nytt fotfäste i tillvaron.
Muren är helt igenom en stockholmsroman. Vid sidan an Långholmsavsnittet finns det intima skildringar från gator och gränder som From nöter under hopplösa brandväkter i väntan på arbete, från kaféer och restauranger, från en AK-expedition och från livet på ett natthärbärge. En rad vinddrivna existenser passerar revy i denna realistiska skildring från 1920-talets senare del.
Muren skrevs redan 1934 men blev refuserad på grund av den fråna stilen och utkommer nu för första gången. Liksom flertalet av Fridegårds romaner bygger den delvis på självbiografiska upplevelser. Fängelseskildringen har utnyttjats också i Lars Hård men händelserna efter fängelsetiden har inte berörts i andra självbiografiska böcker.
Genom sin strama realism, sin illusionslöshet och sitt sociala patos står Jan Fridegård här på höjden av sin berättarkonst. Hans intensiva människoteckning skänker liv åt bokens gestalter. Trots fränheten präglas romanen av det fina natur- och stämningsmåleri som har gjort Fridegård berömd.
I ett förord berättar Jan Fridegård om hur Muren kom till. Per Silfverhjelm har med fin inlevelse illustrerat ett antal episoder i romanen.
(Baksidestext, Bokgillet 1959)
Muren är helt igenom en stockholmsroman. Vid sidan an Långholmsavsnittet finns det intima skildringar från gator och gränder som From nöter under hopplösa brandväkter i väntan på arbete, från kaféer och restauranger, från en AK-expedition och från livet på ett natthärbärge. En rad vinddrivna existenser passerar revy i denna realistiska skildring från 1920-talets senare del.
Muren skrevs redan 1934 men blev refuserad på grund av den fråna stilen och utkommer nu för första gången. Liksom flertalet av Fridegårds romaner bygger den delvis på självbiografiska upplevelser. Fängelseskildringen har utnyttjats också i Lars Hård men händelserna efter fängelsetiden har inte berörts i andra självbiografiska böcker.
Genom sin strama realism, sin illusionslöshet och sitt sociala patos står Jan Fridegård här på höjden av sin berättarkonst. Hans intensiva människoteckning skänker liv åt bokens gestalter. Trots fränheten präglas romanen av det fina natur- och stämningsmåleri som har gjort Fridegård berömd.
I ett förord berättar Jan Fridegård om hur Muren kom till. Per Silfverhjelm har med fin inlevelse illustrerat ett antal episoder i romanen.
(Baksidestext, Bokgillet 1959)
Ämnen och teman
Personer, aktörer
Huvudpersoner
Platser för händelserna
Konkreta platser för händelserna
Exakt tidpunkt
Ämnesordskedjor
Originalspråk
Uppgifter om originalutgåvan av verket samt den första översatta utgåvan på svenska och/eller finska. Här visas också uppgifter om eventuella nyöversättningar och ibland även uppgifter om översättningar till andra språk än finska och svenska.