Att möta sitt barn - och sig själv

Om vi ger oss tid att lyssna och försöka förstå kan våra barn i stället hjälpa oss att lösa de problem som dyker upp i tillvaron. Och när föräldrar lyssnar hjälper de barn att tänka och förstå sig själv. Så kan barnen och föräldrarna tillsammans hitta vägar i svåra situationer. Genom vår inställning till barnen kan vi faktiskt påverka vår bild av barnet och barnets självbild, eller som författaren själv uttrycker det:
"När vi säger 'Albin är lat' kan det kännas rätt hopplöst. Vi ser lätt framför oss en vuxen lat människa som aldrig kommer loss. Det påverkar hur vi bemöter Albin, kanske med otålighet och ilska. Men om vi säger 'Albin har inte lärt sig att kämpa ännu' kan vi få nya idéer. Måste han kanske träna på att kämpa? Eller har han något att lära oss om att ta det lugnt?"

Barn har ingen nytta av perfekta föräldrar - sådana kan man inte lära sig någonting om livet av. Det avgörande är hur vi kan hantera konflikter och vardagstjafs med våra barn och hur vi kan ta hand om oss själva så att vi orkar med föräldraskapet.
"Den största kärleken" brukar föräldraskapet kallas. För många föräldrar är det mer kamp än glädje. Barnet kan väcka gamla svårigheter till liv. Men genom att förstå varför vi reagerar som vi gör som föräldrar kan vi också utvecklas och förändra våra "automatiska tankar" så att de hjälper oss i vardagen med våra barn.
Livet som förälder blir sällan som man tänkt sig. Men genom att möta sitt barn - och sig själv - kan det bli mycket bättre.
(Norstedts förlag)