Bokens titel. Om boken utkommit under olika titlar, visas här den första titeln.
Mariposa
Typ
romaner
Klicka här om du vill veta mer om författaren och om författarens övriga verk.
Beskrivning
På Sheraton Hotel i Kairo sitter en kvinna och skriver brev. Omkring henne myllrar staden men hon är upptagen med att utforska sitt förflutna och sina minnen. Röst följer på röst, berättelserna griper in i varandra och bildar en mosaik vars mönster beskriver kärlekens möjligheter, minnenas betydelse och tidens avlagringar.
Mariposa är en mångbottnad roman om livsavgörande relationer där varje röst är tydlig. "Jag har levt i olika berättelser hela mitt liv" säger Roza, en av romanpersonerna. Med Mariposa prövar Birgitta Boucht berättelsernas bärkraft, hur språket och fantasin kan hjälpa oss genom livets labyrint.
(baksidestext)
Mariposa är en mångbottnad roman om livsavgörande relationer där varje röst är tydlig. "Jag har levt i olika berättelser hela mitt liv" säger Roza, en av romanpersonerna. Med Mariposa prövar Birgitta Boucht berättelsernas bärkraft, hur språket och fantasin kan hjälpa oss genom livets labyrint.
(baksidestext)
Platser för händelserna
Originalspråk
Textutdrag
Roza bläddrade i Melankolies dagböcker. Hon hade motvilligt tagit fram det stora paketet ur garderoben. Det var dammigt, snörena trasslade sig och omslagspappret var skrynkligt.
När hon öppnade paketet blev hon illamående. Hon tog i de gröna, röda, blå vaxdukshäftena med klibbiga händer, slog på måfå upp här och där, och blev på en gång mycket trött.
Jag sover en stund först, sade hon till sig själv. Fem minuter.
Nu kunde hon inte hålla ögonen öppna längre. Hon rullade ihop sig på sängen och drog en pläd över huvudet. Hon kunde ha varit en hög med kläder där hon låg gömd. När Linda ringde för att bjuda henne på middag hörde Roza inte telefonen.
Hon drömmer att Melankolie står och ruskar i henne, ropar att hon måste vakna och presentera sig.
Du måste lära dig att hälsa på folk, ta dem i hand, ropar Melankolie. Du måste berätta vem du är.
Roza vaknade i tårar och stirrade på sin vita vägg.
Jag är Roza, den som blir övergiven, sade hon ut i det tysta rummet.
Hon föll på nytt i sömn. Hon var en drömmare. Sömnen var starkare än hon, hennes krafter var ingenting att räkna med. Också om hon reste sig upp för att företa sig en viktig handling så slutade det med att hon måste lägga sig ner igen, på grund av sin svindel, på grund av leda, på grund av övermäktig trötthet.
När hon öppnade paketet blev hon illamående. Hon tog i de gröna, röda, blå vaxdukshäftena med klibbiga händer, slog på måfå upp här och där, och blev på en gång mycket trött.
Jag sover en stund först, sade hon till sig själv. Fem minuter.
Nu kunde hon inte hålla ögonen öppna längre. Hon rullade ihop sig på sängen och drog en pläd över huvudet. Hon kunde ha varit en hög med kläder där hon låg gömd. När Linda ringde för att bjuda henne på middag hörde Roza inte telefonen.
Hon drömmer att Melankolie står och ruskar i henne, ropar att hon måste vakna och presentera sig.
Du måste lära dig att hälsa på folk, ta dem i hand, ropar Melankolie. Du måste berätta vem du är.
Roza vaknade i tårar och stirrade på sin vita vägg.
Jag är Roza, den som blir övergiven, sade hon ut i det tysta rummet.
Hon föll på nytt i sömn. Hon var en drömmare. Sömnen var starkare än hon, hennes krafter var ingenting att räkna med. Också om hon reste sig upp för att företa sig en viktig handling så slutade det med att hon måste lägga sig ner igen, på grund av sin svindel, på grund av leda, på grund av övermäktig trötthet.
Uppgifter om originalutgåvan av verket samt den första översatta utgåvan på svenska och/eller finska. Här visas också uppgifter om eventuella nyöversättningar och ibland även uppgifter om översättningar till andra språk än finska och svenska.