Den lätta andedräkten

På kyrkogården står ett nytt kors av ekträ över en nyuppkastad lerkulle; det är ett starkt, tungt och jämnt kors, behagligt att fästa ögat vid.
Det är gråa aprildagar; kyrkogården är rymlig, en riktig distrikstkyrkogård, och dess monument synas på långt håll genom kala träd; en kylig vind blåser klingande genom porslinskransen vid korsets fot.
I själva korset är en ganska stor bronsmedaljong insatt, och i medaljongen sitter ett porträtt av en elegant och söt liten gymnasist med strålande, förunderligt livliga ögon.
Det är Olja Mesjtjerskaja.