Notvarp
Samtida recension
Resonerande bokkatalogen gavs ut av Statens biblioteksbyrå mellan åren 1923-1961 och av Skolstyrelsens biblioteksbyrå mellan åren 1962-1988. Den delades ut som bilaga till Svenskbygden. Tidningen innehöll korta recensioner av ny, svenskspråkig litteratur och användes som hjälpmedel vid bibliotekens bokval.
Recension i Resonerande bokkatalog
Upphovsman
Utkommit i nummer
5-6/1980
Recension
Litterära landskapsböcker är ingen nyhet i Finlands svensktrakter, men uppenbarligen får det åboländska tillskottet Notvarp tillerkännas en särställning inom genren. Redaktören Ole Torvalds har ju också haft ett ojämförligt material till förfogande, då det gällt att göra boken till en djupdykning i finländsk kulturhistoria utan att fördenskull bryta kontakterna med det provinsiellt åboländska. Dessutom är det tydligt, att han hängett sig åt uppgiften med ett personligt engagemang; antologin betecknas som en kärleksförklaring till innehållets spännande motpoler: staden Åbo, hela landets huvudort till rätt nyligen, och skärgården, tidlöst fräsch i östersjöns stänk.
Notvarp drar upp ett tusenårigt perspektiv från de första Roslagsrunor, där Finland nämns, till Siv Fagerlunds minnesdikt över ångbåtsbryggan i Björkö by i Houtskär. Mellan dessa ändpunkter ligger mycket akademiskt och klassiskt, men skärgården, som här och där blänker fram också i äldre texter, tar allt större utrymme mot slutet av boken. Det här känns bra och riktigt, låt vara att signaturer som Henrik Tikkanen och Benedict Zilliacus m.fl. möjligen har kommit att tränga ut mindre namnkunniga men genuinare åbolänningar. Men Gunvor Grönqvist och hennes sångfestdikt från en solig musikdag i Dalsbruk den 5 juni 1977 finns med. Också den ger antologin en speciell dimension.
Notvarp drar upp ett tusenårigt perspektiv från de första Roslagsrunor, där Finland nämns, till Siv Fagerlunds minnesdikt över ångbåtsbryggan i Björkö by i Houtskär. Mellan dessa ändpunkter ligger mycket akademiskt och klassiskt, men skärgården, som här och där blänker fram också i äldre texter, tar allt större utrymme mot slutet av boken. Det här känns bra och riktigt, låt vara att signaturer som Henrik Tikkanen och Benedict Zilliacus m.fl. möjligen har kommit att tränga ut mindre namnkunniga men genuinare åbolänningar. Men Gunvor Grönqvist och hennes sångfestdikt från en solig musikdag i Dalsbruk den 5 juni 1977 finns med. Också den ger antologin en speciell dimension.