Bokens titel. Om boken utkommit under olika titlar, visas här den första titeln.
Sanningsvattnet
Typ
romaner
Klicka här om du vill veta mer om författaren och om författarens övriga verk.
![Pärmbild](https://www.kirjasampo.fi/sites/default/files/styles/medium/public/kulsa_cache/images/media.onki.fi/4/2/6/saha/kirjasampo/0_5249908959391525615.jpg?itok=NvqgT5XT)
Beskrivning
Av en ren tillfällighet - som en biprodukt av annan forskning - upptäcker doktor Peter Nimbus, tjänsteman i FOA, ett fluidum, som t.o.m. i den starkaste utspädning har den verkan på folk att de börjar tala uppriktigt och sanningsenligt, blir glada och frimodiga och gör sådant som de annars låser in i sina hemligaste drömfack. Första offret på forskningens altare blir vaktmästare Johansson, som i misshugg får i sig några droppar. Han börjar strax dua sin överordnade doktor Nimbus, vilket visserligen är opassande, men ändå inte oförlåtligt. Värre blir det när han dunkar den högtidlige verschefen i ryggen och kallar honom den överkucku, som snarast bör göra någonting positivt åt lönerna, och riktigt illa blir det, när Nimbus inte kan motstå frestelsen att släppa ut några förrädiska droppar i storstadens vattentorn. Då blir människorna, åtminstone för en tid, så fria och öppna i sin livshållning, som författaren önskar dem.
Författaren har därmed på ett även för förlaget överraskande vis efterkommit dess något beskäftiga uppmaning att fira 70-årsdagen med att lägga ännu en del till den självbiografiska svit han började så lysande med att skildra sin barndom i "Det hände på Kungsholmen" (1951) och som hittills i fem romaner förts fram till de dramatiska dagar, då han efter att ha avtjänat ett årslångt fängelsestraff för "landsförräderi" gjorde sitt kända och omstridda avfall från ungdomsårens revolutionära tro, skildrat i "Avfällingen" (1958).
I "Sanningsvattnet" berättar Ivan Oljelund alltså inte om sitt liv, men han beskriver i lekfull och humoristisk form mycket av vad han tycker om det samhälle vi lever i, både hur han uppfattar det och hur han menar att det borde vara. Och faktum är att hans manus synes vara bestänkt med sanningens vatten. Läsaren känner sig öppnare, friare och gladare under läsningen av denna bok, med vilken författaren alltså firar sin födelsedag. Hans närmaste vänner har förbehållit sig rätten att med subskription på boken hylla Ivan Oljelund, men varken de eller förlaget vill för den skull undanhålla den läsande allmänheten nöjet att läsa om verkningarna av doktor Nimbus' märkliga upptäckt.
(baksidestext)
I "Sanningsvattnet" berättar Ivan Oljelund alltså inte om sitt liv, men han beskriver i lekfull och humoristisk form mycket av vad han tycker om det samhälle vi lever i, både hur han uppfattar det och hur han menar att det borde vara. Och faktum är att hans manus synes vara bestänkt med sanningens vatten. Läsaren känner sig öppnare, friare och gladare under läsningen av denna bok, med vilken författaren alltså firar sin födelsedag. Hans närmaste vänner har förbehållit sig rätten att med subskription på boken hylla Ivan Oljelund, men varken de eller förlaget vill för den skull undanhålla den läsande allmänheten nöjet att läsa om verkningarna av doktor Nimbus' märkliga upptäckt.
(baksidestext)
Ämnen och teman
Originalspråk
Uppgifter om originalutgåvan av verket samt den första översatta utgåvan på svenska och/eller finska. Här visas också uppgifter om eventuella nyöversättningar och ibland även uppgifter om översättningar till andra språk än finska och svenska.