Låt gå...

Enligt en uppgift i bokens företal tillhör författaren genom födelse och uppfrostan både det engelska och det ryska folket och har därför förutsättningar att skildra det senare sett på samma gång så att säga inifrån som med en utomståendes mera kritiska blick. Boken skildrar ryskt familjeliv och dettas inställning till det samhälleliga, ekonomiska och politiska livet i Ryssland före, under och efter kriget och revolutionen. Förträffligt framställer han det veka, loja och oföretagsamma i den ryska folkkaraktären, dess många motsättningar, dess bristande sinne för fasthet och ordning, dess böjelse för ett låtgå-system i smått som stort. Boken kompletterar på ett intressant sätt den kännedom, vi av erfarenhet och genom den ryska litteraturen äga om våra grannar i öster. Författarens ironiska blick på människorna utesluter icke förståelse, värme och medkänsla.