De svarta hästarna

När Tarjei Vesaas' "De svarta hästarna" utkom i svensk översättning år 1948 skrev Johannes Edfelt i Bonniers Litterära Magasin:

"På gården och skjutsstationen Förnäs - någonstans i Norge - lever Ambros Förnäs, inbiten hästkarl, passionerad travtävlare, pendlande mellan storordighet och den smygande och utarmande misstanken att hans hustru i andra äktenskapet, Lisle, inte gifte sig med honom av kärlek utan för att ekonomiskt kunna bispringa sina föräldrar. Den dag Ambros märker att han inte kan vinna äkta genkärlek från sin hustrus sida, dränker han grämelsen i vild dryckjom och våldsamma hästtävlingar... Romanen är alldeles utpräglat norsk. Man förnimmer äktheten i naturskildringen, och man märker stoltheten och ömheten i beskrivningen av Ambros' hästar: Sankerib, Sabben, Sularen och Kane, de fyra svarta hästarna på skjutsstationen vid foten av fjället blir mycket levande väsen i denna roman; utan någon krystad romantisering blir de samtidigt till symboler för det mörkt och ödesdigert passionerade i Ambros Förnäs' väsen."