Claudine i skolan

Colette är Frankrikes största författarinna, oöverträffad registrator av sinnesintrycken och deras återverkan på mänskligt själsliv. Huvudsaklig motivkrets: djur, natur och kärlek. Allt slags kärlek: mellan människan och hennes »lägre» bröder i djurriket, mellan mor och barn, mellan människor i samma eller olika ålder, av olika - eller samma - kön. Willy var hennes första man, den stränge herre som brukade stänga in sin unga uppsatsbegåvade men bångstyriga hustru för att få henne att skriva regelbundet. Av denna metod föddes Claudine, flickan som inte kunde sättas i klosterskola eller pension därför att hon alltid rymde och som därför fick gå i folkskolan i sin älskade hemstad Montigny i Bourgogne. Claudineserien blev enormt populär i sekelskiftets Frankrike. Den bild boken ger av skolväsendet i detta föregångsland på området får väl inte tas för allvarligt, men flickan Claudine är oemotståndlig. Underskön och överbegåvad, moderlös och utan egentligt familjeliv blir hon både klok och mjuk, skarpsynt och överilad i sina hastiga domar över lärare och kamrater. Hur mycket av Claudine som skall anses självbiografiskt är en fråga för litteraturhistorikern. Men när Colette »tjugo år efteråt» gav ut en sällsynt fin liten bok om sin egen barndomsmiljö kallade hon den »Claudines hem».