Drivande gränser

Nils Johan Rud är ingen omedelbar berättare. Hans språk är även i den nya boken artistiskt hårdslipat och utmejslat, ofta med starkt konstnärlig verkan. Berättelsen är därför inte lättläst. Den erbjuder en viss intellektuell ansträngning. Lätt är det inte heller att hålla reda på alla de till ett femtiotal uppgående personerna i boken, befäl och manskap, fångstmän, vetenskapsmän och turister, ombord på ett litet fartyg, som via Svalbard (Spetsbergen) gör en färd till Grönlands östkust och därifrån tillbaka till Norge. Huvudpersonerna framträda dock småningom i skarp karakteristik. En ung kvinna ombord ger berättelsen spänning och överför den från reseskildring till roman. Liksom i de tidigare böckerna ligger tyngdpunkten även i denna på det fysiska planet, på det som förmedlas av de yttre sinnena. Målande uttryck finner författaren för den arktiska världens intensiva ljuseffekter.