Bondestam, Anna
Laddning av bildfilen
Photograph information
Bild: Schildts
Biografiska uppgifter
Anna Bondestam f. Elfving föddes i Jakobstad i april 1907. Hon växte upp i arbetarkvarteren på Skatan. Anna var familjens enda barn. Fadern, Otto Vilhelm Elfving var plåtslagare, men hans politiska intresse förde honom till en period i riksdagen mellan åren 1919-1921. Hennes mor, Amalia Karolina f. Hiltunen, arbetade på Strengbergs tobaksfabrik i 54 år och blev med tiden avdelningsföreståndarinna. Båda föräldrarna var aktiva inom arbetarrörelsen.
Anna fick möjligheten att gå i skola och blev student vid det svenska läroverket i Jakobstad 1925 och filosofie magister vid Helsingfors universitet 1932. Hon studerade litteratur och historia och avlade laudatur i båda ämnena. Avhandlingarna handlade om Dan Andersson respektive småstäderna i Finland under 1700-talet. År 1977 utnämndes Anna Bondestam till hedersdoktor vid Helsingfors universitet för sina litterära insatser.
Anna Bondestam gifte sig med journalisten Henning Bondestam år 1936 och bodde under större delen av sitt liv i Helsingforstrakten. Efter makens död flyttade hon tillbaka till sin uppväxtstad Jakobstad, där hon bodde ända fram till sin död 1995.
Yrkeskarriär: Annas första anställning efter examen var som sekreterare vid Småbrukarnas förbund mellan åren 1933-1937. Under många år var Anna Bondestam verksam inom Folkets bildningsförbund som sekreterare och studieledare och sekreterare vid arbetarnas bildningsförbunds svenska sekretariat mellan åren 1950-1964. År 1938 - 1944 var hon sekreterare i Finlands svenska författarförening. Efter 1964 arbetade hon som författare och översättare av skönlitteratur från finska till svenska. Anna arbetade även som medarbetare i bl.a. Arbetarbladet, Nya Argus och andra tidningar och tidskrifter. Hennes samhällsengagemang återspeglas också i hennes socialdokumentära romaner, t.ex. Klyftan och Vägen till staden.
Anna fick möjligheten att gå i skola och blev student vid det svenska läroverket i Jakobstad 1925 och filosofie magister vid Helsingfors universitet 1932. Hon studerade litteratur och historia och avlade laudatur i båda ämnena. Avhandlingarna handlade om Dan Andersson respektive småstäderna i Finland under 1700-talet. År 1977 utnämndes Anna Bondestam till hedersdoktor vid Helsingfors universitet för sina litterära insatser.
Anna Bondestam gifte sig med journalisten Henning Bondestam år 1936 och bodde under större delen av sitt liv i Helsingforstrakten. Efter makens död flyttade hon tillbaka till sin uppväxtstad Jakobstad, där hon bodde ända fram till sin död 1995.
Yrkeskarriär: Annas första anställning efter examen var som sekreterare vid Småbrukarnas förbund mellan åren 1933-1937. Under många år var Anna Bondestam verksam inom Folkets bildningsförbund som sekreterare och studieledare och sekreterare vid arbetarnas bildningsförbunds svenska sekretariat mellan åren 1950-1964. År 1938 - 1944 var hon sekreterare i Finlands svenska författarförening. Efter 1964 arbetade hon som författare och översättare av skönlitteratur från finska till svenska. Anna arbetade även som medarbetare i bl.a. Arbetarbladet, Nya Argus och andra tidningar och tidskrifter. Hennes samhällsengagemang återspeglas också i hennes socialdokumentära romaner, t.ex. Klyftan och Vägen till staden.
Mera uppgifter om författarens verk
Facklitteratur:
Våra festprogram. Handbok för studiecirklar i festkultur (medförf. G. Mörne), studiematerial (Folkets Bildningsförbund, 1948)
Jag lever i republiken Finland. Tio självdeklarationer av finlandssvenska författare och intellektuella (m.fl. förf.) (Söderströms, 1961)
Jakobstads svenska arbetarförening 60 år (Jakobstads svenska arbetarförening, 1964)
Arbetet. En tidning i Åbo på 1910-talet och människorna kring den (Svenska litteratursällskapet, 1968)
Åland vintern 1918 (Ålands kulturstiftelse, 1972)
En stad förvandlas (Jakobstads svenska arbetarförening, 1978)
Som en stubbe i en stubbåker. Finlands svenska arbetarförbund 1899–1974 (medförf. A-E Helsing) (Finlands svenska arbetarförbund, 1978)
Sallys saga. En minnesbok om Sally Salminen till 50-årsminnet av Katrina (red.) (Schildts, 1986)
Arvid Svedberg – en högmodig sprätt i hög krage (Svenska litteratursällskapet, 1980)
Jakobstad vintern 1918 (Jakobstads museum, 1990)
Eldsjälar. Personporträtt ur finlandssvensk arbetarrörelse (postumt utg.) (Schildts, 2000)
Tåga i motvind. Socialdemokrati på svenska i Åbo 1903–2003 (medförf. S-E Abrahamsson, postumt utg.) (Åbo socialdemokrater, 2003)
Översättningar av finsk skönlitteratur, bl.a. verk av Mika Waltari, Hella Wuolijoki, Yrjö Kokko, Elvi Sinervo, Veikko Huovinen, Eeva Joenpelto
Den finlandssvenska arbetarrörelsens uppkomst. Särtryck ur Historiska och litteraturhistoriska studier 41 (Svenska litteratursällskapet, 1966)
Walter Borg (1870–1918) grosshandlare och revolutionär. Särtryck ur Historiska och litteraturhistoriska studier 57 (Svenska litteratursällskapet, 1982)
Medverkade i boken Liv, arbete, miljö i kuststaden (Svenska litteratursällskapet i Finland, 1986)
Våra festprogram. Handbok för studiecirklar i festkultur (medförf. G. Mörne), studiematerial (Folkets Bildningsförbund, 1948)
Jag lever i republiken Finland. Tio självdeklarationer av finlandssvenska författare och intellektuella (m.fl. förf.) (Söderströms, 1961)
Jakobstads svenska arbetarförening 60 år (Jakobstads svenska arbetarförening, 1964)
Arbetet. En tidning i Åbo på 1910-talet och människorna kring den (Svenska litteratursällskapet, 1968)
Åland vintern 1918 (Ålands kulturstiftelse, 1972)
En stad förvandlas (Jakobstads svenska arbetarförening, 1978)
Som en stubbe i en stubbåker. Finlands svenska arbetarförbund 1899–1974 (medförf. A-E Helsing) (Finlands svenska arbetarförbund, 1978)
Sallys saga. En minnesbok om Sally Salminen till 50-årsminnet av Katrina (red.) (Schildts, 1986)
Arvid Svedberg – en högmodig sprätt i hög krage (Svenska litteratursällskapet, 1980)
Jakobstad vintern 1918 (Jakobstads museum, 1990)
Eldsjälar. Personporträtt ur finlandssvensk arbetarrörelse (postumt utg.) (Schildts, 2000)
Tåga i motvind. Socialdemokrati på svenska i Åbo 1903–2003 (medförf. S-E Abrahamsson, postumt utg.) (Åbo socialdemokrater, 2003)
Översättningar av finsk skönlitteratur, bl.a. verk av Mika Waltari, Hella Wuolijoki, Yrjö Kokko, Elvi Sinervo, Veikko Huovinen, Eeva Joenpelto
Den finlandssvenska arbetarrörelsens uppkomst. Särtryck ur Historiska och litteraturhistoriska studier 41 (Svenska litteratursällskapet, 1966)
Walter Borg (1870–1918) grosshandlare och revolutionär. Särtryck ur Historiska och litteraturhistoriska studier 57 (Svenska litteratursällskapet, 1982)
Medverkade i boken Liv, arbete, miljö i kuststaden (Svenska litteratursällskapet i Finland, 1986)
Källor och hänvisningar
Inte bara arbetsskildrare : seminarium gav Anna Bondestams författarskap en mångsidig belysning av Henrik Othman. Jakobstads tidning 22.04.2001
Anna och hennes sanna berättelser av Bertel Nygård. Vasabladet 22.04.2001
Några okända sidor i Anna Bondestams författarskap av Eva Johansson. Vasabladet 22.04.2001
Anna Bondestam 100 år av Ingmar Svedberg. Arbetarbladet nr 13, 4 april 2004.
Walter Borg - en bok som ändå finns av Anna-Lisa Sahlström. - [med anledning av Anna Bondestams texter om Walter Borg, finsk revolutionär förgrundsgestalt].Vasabladet, bilaga, 15.01.2000.
Hon var den finlandssvenska arbetarklassens historieskrivare av Tuva Korsström. - Hufvudstadsbladet, 08.03.1995
Anna Bondestam av Nils-Börje Stormbom. Horisont nr 2 1963.
Presentation av Anna Bondestam av Sven-Olof Karlsson. Horisont nr 4 1984
Kronans hårda skattepolitik gjorde Rölleby till en håla av Anna Bondestam. 22.3.1975 Jakobstads Tidning.
Panik i Rölleby av Greta Brotherus. 2.3.1975 Hufvudstadsbladet.
I Jakobstad finns så många härliga teateramatörer av S-man. 26.2.1975 Jakobstads Tidning.
Hundra år sedan Anna Bondestam föddes av Jan Kronholm. Svenskbygden, nr 5, 2007.
Antas, Maria: "Klarsynthet och kollektivitet. Variationer på Anna Bondestams upplysningstema" i Historiska och litteraturhistoriska studier, (72) 1997, s. 215-242.
Asplund, Anita: Stillägen hos Anna Bondestam i hennes roman Vägen till staden.
Pro graduavhandling i svenska vid Åbo Akademi, 1983
Bäcksbacka, Inger: Verklighet och fiktion i Vägen till staden och Stadens bröd
Pro graduavhandling i litteraturvetenskap vid Åbo Akademi, 1982
Enqvist, Åsa: Anna Bondestam : Klyftan. Uppsats vid Litteraturvetenskapliga institutionen vid Åbo Akademi
Hästbacka, Elizabeth: Anna Bondestams fyrtiotalsromaner : en studie i ett förbisett författarskap. 60-poängs uppsats i Litteraturvetenskap vid Åbo Akademi, 1981.
Kangas, Tove: Studier över språk och stil i Anna Bondestams romaner
Pro graduavhandling i nordisk filologi, 1964
Koskinen, Leena: Anna Bondestamin työläisromaanien suomalainen yhteiskunta
Pro gradu-tutkielma, Tampereen yliopisto, 1975
Nyholm, Maj-Len Åsmus: ”Scenen är Rölleby” – en roman av Anna Bondestam blir pjäs.
Pro gradu-avhandling, Åbo Akademi, 2004
Reinholm, Gunilla: Anna Bondestam - en bibliografi
Specialarbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan, 1974.
Eldsjälar, 2000. Utarbetad av Alf-Erik Helsing et al.
Femtiosex österbottniska författare om sig själva (Svenska Österbottens Litteraturförening, 1990)
Finlands svenska litteraturhistoria. Del 2: s. 125-126, 244. (Svenska litteratursällskapet, 2000)
Finlandssvenska kvinnor skriver (Schildts, 1985)
Författaren själv (Förlags Ab Wiken, 1993)
Johansson, Rolf: "Anna Bondestam som historiker". I Bondestam, Anna: Eldsjälar. Personporträtt ur finlandssvensk arbetarrörelse (Schildts, 2000)
Litteraturhandboken (Forum, 1999)
Nordisk kvinnolitteraturhistoria, 1993. - bd 3, s. 505-506.
Suomen kirjailijat 1917–1944 (Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, 1981)
Svedberg, Ingmar: "Anna Bondestam – en skönlitterär socialskildrare i otakt med tiden". I Bondestam, Anna: Eldsjälar. Personporträtt ur finlandssvensk arbetarrörelse (Schildts, 2000)
Uppslagsverket Finland 1 (Schildts, 2003)
Warburton, Thomas: Åttio år finlandssvensk litteratur (Schildts, 1984)
Wik, Inga-Britt: Varje ord var av vikt : Inga-Britt Wik intervjuar Anna Bondestam om hennes prosastil. I Xenia Heldenia, 1986.