Willman, Elvira

Elvira Willman är en representant för den tidiga finska arbetarlitteraturen och en ovanligt frispråkig och politisk röst i sin tids Finland. Med tiden blev hon allt mera radikal i sin socialistiska ideologi. Hennes litterära produktion, tillkommen under 1900 och 1910-talet, består främst av dramatik. Inom litteraturhistorieskrivningen är hon något bortglömd, bl.a. för att en del av hennes skådespel sattes upp endast av mindre amatörteatrar. I Minna Canths efterföljd skildrar Willman fattigdom, utsatta i samhället och inte minst arbetarkvinnans trängda situation. Också de autentiska skildringarna av arbetarnas helsingforsmiljö är typiska för Willmans produktion. Efter det finska inbördeskriget år 1918 flydde Willman till Sovjet-Ryssland där hon och hennes man senare avrättades till följd av inre stridigheter bland de finska exilkommunisterna. Till de oftast nämnda verken av Willman hör skådespelen Lyyli (1903) och Kellarikerroksessa (1907).