Stenberg, Eira
Biografiska uppgifter
föräldrar:
diplom ekonom, CGR Emil Gösta Arvid Stenberg och Toini Kyllikki Reponen
jobb:
medlem av styrelsen för Författarcentrum 1972, viceordf. 1975-76
medlem av styrelsen för Nuoren Voiman Liitto 1980-82
studier:
filmdramaturgi i Helsingfors, hum.kand.
litterära priser:
J.H. Erkko-priset 1966
Statens litteraturpris 1985
Finlandia-pris kandidat 1990
Eino Leino-priset 2007
diplom ekonom, CGR Emil Gösta Arvid Stenberg och Toini Kyllikki Reponen
jobb:
medlem av styrelsen för Författarcentrum 1972, viceordf. 1975-76
medlem av styrelsen för Nuoren Voiman Liitto 1980-82
studier:
filmdramaturgi i Helsingfors, hum.kand.
litterära priser:
J.H. Erkko-priset 1966
Statens litteraturpris 1985
Finlandia-pris kandidat 1990
Eino Leino-priset 2007
Textutdrag
Jag föreställde mig lyckan annorlunda, fullkomlig
(det är ju så vi har fått lära oss)
men inbillade mig inte att jag skulle
få den till skänks.
Men det här övergick allt förstånd:
först rasade vardagsrumsväggen
och med den ett par fläckar och en tavla -
(det är ju så vi har fått lära oss)
men inbillade mig inte att jag skulle
få den till skänks.
Men det här övergick allt förstånd:
först rasade vardagsrumsväggen
och med den ett par fläckar och en tavla -
de ersattes av västanvinden och solnedgången.
Sen ramlade stuprännan, så att regnet
forsade rakt in:
då flyttade jag.
Jag höll till i köket
utom om nätterna:
då sopade jag de onda drömmarna ur sängen.
En morgon rasade också sovrumsväggen,
så var det med det
tänkte jag.
Men hem är besynnerligt envisa:
i all sin förvirring stod det kvar
som ett belägrat torn, försvarat av
endast en vanlig bonde.
Det var fortfarande ett hem,
fastän det såg fasligt ut.
Det hade slagits upp utan grundplan
i nån vanvettig känsla av
skräck eller vanmakt
som man alltför väl vet
att man slutligen ska möta
Ur "Vedenalainen silta" (1979)
Översättning Mauritz Nylund
Sen ramlade stuprännan, så att regnet
forsade rakt in:
då flyttade jag.
Jag höll till i köket
utom om nätterna:
då sopade jag de onda drömmarna ur sängen.
En morgon rasade också sovrumsväggen,
så var det med det
tänkte jag.
Men hem är besynnerligt envisa:
i all sin förvirring stod det kvar
som ett belägrat torn, försvarat av
endast en vanlig bonde.
Det var fortfarande ett hem,
fastän det såg fasligt ut.
Det hade slagits upp utan grundplan
i nån vanvettig känsla av
skräck eller vanmakt
som man alltför väl vet
att man slutligen ska möta
Ur "Vedenalainen silta" (1979)
Översättning Mauritz Nylund