Ekelöf, Gunnar

Födelseort

Dödsort

Förtroendepost eller medlemskap

Upphovsmannens språk

Nationalitet

Verk

Typ

dikter

Typ

dikter

Typ

dikter

Typ

diktsamlingar

Titel

Typ

diktsamlingar

Typ

diktsamlingar

Typ

diktsamlingar

Typ

diktsamlingar

Typ

diktsamlingar

Typ

noveller

Typ

dikter

Typ

diktsamlingar

Typ

diktsamlingar

Titel

Typ

dikter

Typ

dikter

Typ

diktsamlingar

Typ

dikter

Titel

Typ

dikter

Typ

diktsamlingar

Typ

dikter

Typ

diktsamlingar

Typ

diktsamlingar

Typ

dikter

Titel

Typ

dikter

Typ

diktsamlingar

Typ

diktsamlingar

Typ

diktsamlingar
samlingsverk

Typ

dikter

Typ

diktsamlingar

Titel

Typ

dikter

Typ

dikter

Typ

diktsamlingar

Typ

diktsamlingar

Typ

dikter

Typ

diktsamlingar

Typ

diktsamlingar

Typ

dikter

Typ

diktsamlingar

Övriga verk

Typ

fysiskt verk

Titel

Typ

fysiskt verk

Typ

fysiskt verk

Övriga verk (som översättare)

Typ

del av fysiskt verk

Titel

Typ

fysiskt verk

Typ

del av fysiskt verk

Typ

fysiskt verk

Typ

fysiskt verk

Typ

fysiskt verk

Typ

fysiskt verk

Typ

fysiskt verk

Typ

fysiskt verk

Typ

fysiskt verk

Typ

fysiskt verk

Typ

fysiskt verk

Typ

del av fysiskt verk

Typ

fysiskt verk

Typ

fysiskt verk

Typ

del av fysiskt verk

Titel

Typ

del av fysiskt verk

Typ

del av fysiskt verk

Biografiska uppgifter

Gunnar Ekelöf föddes 1907 i Stockholm och avled 1968. Fadern var fondmäklare. Han avlade studentexamen i Stockholm 1926 och bedrev sedan studier i London, Uppsala (orientaliska språk) samt i Frankrike. Han var även medredaktör i de radikala litterära tidskrifterna Spektrum och Karavan och arbetade som konst- och litteraturkritiker.

Han blev tilldelad Frödingstipendiet 1952-56, Bellmanpriset 1953 och 1961, Nordiska rådets pris 1966. 1958 blev han ledamot av Svenska akademien och 1958 blev han fil. hedersdr. i Uppsala.

Hans poesi är fantasifull och symbolistisk, till en början starkt influerad av fransk surrealism, sedermera alltmer personligt formad, med verklighetsproblemet som det centrala och dikten fattad som ett medel att vidga medvetandesfären.

I Strountes med flera samlingar finns inslag av desperat parodi. De tre sista diktböckerna bildar en trilogi med bysantinska motiv. Han debuterade med diktsamlingen Sent på jorden 1932.

Ur Litteraturhandboken, Forum.