Far och son

Solen skiner. Middagssolen. Och maj är inne. Far, en ungefär sextioårig man med gulblekt ansikte, är ute på leråkern och sår. Han sår och svettas och svär då och då med halv röst; han har blivit svag och drumlig under de här sista åren, och det är något han har svårt att finna sig i.
Sonen plöjer på tegen där bredvid. Han är två och tjugu år gammal, rödbrusig och stark. En två hästars plog är en leksak i hans nävar. Hans ansikte skiner eldrött och tänderna lysa vita.