Två oskrivna blad

Sälunge,

se så många dagar och nätter som gått. Svalorna flyger sin väg och syrenerna som du trodde var häggar har skrynklat ihop sina blad. När jag fick ditt senaste brev lyste solen och svarta åskmoln hängde vid horisonten. Det var så mycket jag tyckte att jag skulle säga, men när det kom till kritan så kunde jag inte. Jag sitter här mitt i betongen och du på någon myr, vete sjutton var, där ugglorna hoar dej till sömns. Om där nu finns nåra ugglor, dom kanske sover för sej i sina egna hålor nånstans? Men renar finns där väl åtminstone och getpors och hjortron och jag blir riktigt avundsjuk. Till råga på allt var filterpåsarna slut så jag fick göra kokekaffe för att alls komma i gång. Och nu får jag spotta sump. Brukar du göra det där borta i sumpmarken? Den var inte dålig, va.

Din stackars Sirpa