Bokens titel. Om boken utkommit under olika titlar, visas här den första titeln.
Sockenkrönika
Typ
romaner
Klicka här om du vill veta mer om författaren och om författarens övriga verk.
Olika pärmbilder visas stora om du pekar eller klickar på den lilla bilden.
Beskrivning
I sin sammansmältning av sakfast epik och en av sinnesintryck mättad lyrisk stämning är denna beskrivning av ett barndomsminne på flera sätt typisk för Halldór Laxness’ nya bok. Men man måste genast tillägga att den sekellånga »kyrkofejd » han berättar om har inslag också av överdådigt burleskeri och av en under gladlynta sarkasmer skyld oro över en »utveckling » som har så föga gemensamt med framsteg.
Berättelsen har sina rötter i Laxness’ egen barndombsbygd och handlar om hur kyrkan i Mosfell ömsom med och ömsom mot de tjugofem sockenböndernas vilja till sist bröts ned och om hur den kom tillbaka. I centrum står bonden Olaf i Risbro och en fattig piga hos prästen i Mosfell vid namn Gudrun Jonsdotter. Olaf i Risbro är den evige revoltören: mot kungen av Danmark, mot regeringen i Köpenhamn, mot alltinget i Reykjavik, mot biskopen och landshövdingen, mot prosten och pastoratets präster. Han kämpar bokstavligen på gräsrotsnivån och hotar Mosfells-prästen med sin lie. Kungen i Danmark hade 1774 kommit på att det var billigare med en kyrka än med två. Strukturrationalisering tog sin tid, men 1888, då kampen var över, stod en stor nybyggd kyrka där inga människor bodde, och om de två små sockenkyrkorna minde endast kyrkogårdarna. Likafullt var det några ting som gömts för att i rätt tid komma i dagen: klockan och kalken i Mosfellskyrkan. För vems räkning hade de förvarats? Svaret kanske ligger i den fråga som prästpigan en gång ställde: »Kan man någonsin vara trogen annat än mot sig själv? »
(baksidestext, Norstedt 1972)
(baksidestext, Norstedt 1972)
Ämnen och teman
Platser för händelserna
Konkreta platser för händelserna
Exakt tidpunkt
Originalspråk
Textutdrag
"Alltjämt minns jag hur de hamrade liar ute på tunet kort efter midnatt. Det arbetet består i att tunna ut eggen på lien så att den blir lättare att bryna; eggen plattas till med en hammare på ett städ. Städet stacks ner i en tuva och den hamrande satt grensle över tuvan. Bultandet hade en granska gäll klang som nådde långt i nattens stillhet, hördes på avlägsna platser. Detta hammarljud fann god resonans hos nymornade trastar som plockade daggmask i liespåren efter slåtterkarlarna medan fukten låg kvar. Den är den musiken man minns när man är hundra år."
Uppgifter om originalutgåvan av verket samt den första översatta utgåvan på svenska och/eller finska. Här visas också uppgifter om eventuella nyöversättningar och ibland även uppgifter om översättningar till andra språk än finska och svenska.
utgivningar
Namn
Utgivningstid
Sidantal
147