Bokens titel. Om boken utkommit under olika titlar, visas här den första titeln.
Den siste av de rättfärdiga
Samtida recension
Läs en samtida recension ur Resonerande bokkatalogen. Obs! Recensionerna kan innehålla spoilers, dvs. information som avslöjar intrigen.
Typ
romaner
Klicka här om du vill veta mer om författaren och om författarens övriga verk.
Olika pärmbilder visas stora om du pekar eller klickar på den lilla bilden.
Beskrivning
De rättfärdiga är enligt legenden de utvalda offer på vilkas skuldror världen vilar, de som oskyldigt får lida för hela det judiska folket. De är trettiosex, en i varje generation. De skiljer sig inte från vanliga dödliga, "men skulle en enda av dem saknas, skulle människornas lidande förgifta till och med de små barnens själar och mänskligheten förkvävas i ett skri".
Den grymma krönikan om dessa rättfärdiga är också historien om det judiska folkets lidande från medeltiden till Hitlers gasugnar. Generation efter generation av familjen Lévy, de rättfärdigas släkt, går genom århundradena martyriets väg.
Ernie Lévy, den siste av de rättfärdiga är född i Tyskland men kommer efter Hitlers maktövertagande till Frankrike. För Ernie är lidandet en ofattbar gåta och han vägrar i det längsta att acceptera det. Men han undgår inte sitt öde. Efter Frankrikes nederlag 1940 väntar det judiska folkets svåraste stund och nu möter Ernie, den siste av de rättfärdiga, den yttersta prövningen. Men dessförinnan har han upplevt en avgörande kärlekshistoria i dödens skugga med den vackra unga Golda.
"Den sista av de rättfärdiga" som 1959 belönades med Goncourtpriset, har bäde i Frankrike och den övriga världen hälsats som in litterär händelse av första rang och har nått sensationella upplagesiffror. André Schwarz-Bart, f. 1928, kämpade under kriget i motståndsrörelsen och undkom judeförföljelserna. Däremot dog hans föräldrar och två av hans syskon i tyska koncentrationsläger.
(baksidestext)
Ernie Lévy, den siste av de rättfärdiga är född i Tyskland men kommer efter Hitlers maktövertagande till Frankrike. För Ernie är lidandet en ofattbar gåta och han vägrar i det längsta att acceptera det. Men han undgår inte sitt öde. Efter Frankrikes nederlag 1940 väntar det judiska folkets svåraste stund och nu möter Ernie, den siste av de rättfärdiga, den yttersta prövningen. Men dessförinnan har han upplevt en avgörande kärlekshistoria i dödens skugga med den vackra unga Golda.
"Den sista av de rättfärdiga" som 1959 belönades med Goncourtpriset, har bäde i Frankrike och den övriga världen hälsats som in litterär händelse av första rang och har nått sensationella upplagesiffror. André Schwarz-Bart, f. 1928, kämpade under kriget i motståndsrörelsen och undkom judeförföljelserna. Däremot dog hans föräldrar och två av hans syskon i tyska koncentrationsläger.
(baksidestext)
Genre
Ämnen och teman
Personer, aktörer
Platser för händelserna
Originalspråk
Textutdrag
Våra ögon nås av ljus från döda stjärnor. En biografi över min vän Ernie kunde med lätthet rymmas inom den andra fjärdedelen av tjugonde århundradet; men historien om Ernie Levy börjar i själva verket mycket tidigt, omkring år ettusen av vår era, i den gamla anglikanska staden York. Närmare bestämt: den 11 mars 1185.
Den dagen höll biskop William av Nordhouse en mäktig predikan och under ropet Gud vill det! strömmade hopen ut på platsen framför kyrkan; några minuter senare fick de judiska själarna stå till svars för sina brott inför den Gud som genom sin biskops mun kallade dem till sig.
Den dagen höll biskop William av Nordhouse en mäktig predikan och under ropet Gud vill det! strömmade hopen ut på platsen framför kyrkan; några minuter senare fick de judiska själarna stå till svars för sina brott inför den Gud som genom sin biskops mun kallade dem till sig.
Uppgifter om originalutgåvan av verket samt den första översatta utgåvan på svenska och/eller finska. Här visas också uppgifter om eventuella nyöversättningar och ibland även uppgifter om översättningar till andra språk än finska och svenska.
utgivningar
Utgivningstid
Sidantal
346
Förlag
Språk
Översättare
Utgivningstid
Sidantal
448