Bokens titel. Om boken utkommit under olika titlar, visas här den första titeln.
Henkka och Mina
Typ
romaner
Klicka här om du vill veta mer om författaren och om författarens övriga verk.
Beskrivning
Artesan Kerstin Båsk-Persson med författarpseudonymen Linnéa Landelin har deltagit i 12 konstutställningar med oljemålningar, akvareller och 3-d verk. Hon har deltagit i åtta hantverksförsäljningsutställningar, illustrerat, sålt konst och använt konsterapeutiska metoder inom ramen för sitt psykolog- och speciallärararbete. För tillfället planerar hon en ny akvarellutställning och skriver på en bok med temat ”Ett triangeldrama; Ettan, Seriesvikaren och Tvåan”.
Romanen Henkka och Mina, en spelman och hans jordbrukarhustru är hennes andra roman. Namnen och historierna är uppdiktade, men inspirerade av faktiska händelser och personer.
I min svenskspråkiga släkt hörde vi inte till den styrande ämbetsklassen eller var adliga. Men släktens gamla gårdar kan dokumenteras till 1100-t i Syd-Österbotten. Egna traditioner och en egen kultur utvecklades i de avlägsna svenskspråkiga kustbyarna. Då jag gick igenom kvarlåtenskapen efter min Far Wilhelm Båsk, läste jag olika brev och gamla dokument. Jag tyckte att jag måste rätta till felinformation och berätta om släktens traditioner och överlevnad. Genom att fördjupa mig i materialet förstod jag min kulturbakgrund bättre. Jag har förstått bondebefolkningens hårda livsvillkor. I Helsingfors har jag ibland känt mig litet villrådig då min uppfostran inte riktigt passat in för de här rådande förhållandena. Inte heller har jag fått den uppfostran som är vanligt för de svenskspråkiga som härstammar från adelmän eller svensk ämbetsmannaklass.
”Herrgårdskulturen” har känts ovan. Farmors far hette Karl Ragnas och var spelman. Hans hustru Josefina hade fått värdinneutbildning och klarade av olika jordbruksarbeten.
Autentiskt material, noter och källförteckning (sidor 149-173).
Romanen Henkka och Mina, en spelman och hans jordbrukarhustru är hennes andra roman. Namnen och historierna är uppdiktade, men inspirerade av faktiska händelser och personer.
I min svenskspråkiga släkt hörde vi inte till den styrande ämbetsklassen eller var adliga. Men släktens gamla gårdar kan dokumenteras till 1100-t i Syd-Österbotten. Egna traditioner och en egen kultur utvecklades i de avlägsna svenskspråkiga kustbyarna. Då jag gick igenom kvarlåtenskapen efter min Far Wilhelm Båsk, läste jag olika brev och gamla dokument. Jag tyckte att jag måste rätta till felinformation och berätta om släktens traditioner och överlevnad. Genom att fördjupa mig i materialet förstod jag min kulturbakgrund bättre. Jag har förstått bondebefolkningens hårda livsvillkor. I Helsingfors har jag ibland känt mig litet villrådig då min uppfostran inte riktigt passat in för de här rådande förhållandena. Inte heller har jag fått den uppfostran som är vanligt för de svenskspråkiga som härstammar från adelmän eller svensk ämbetsmannaklass.
”Herrgårdskulturen” har känts ovan. Farmors far hette Karl Ragnas och var spelman. Hans hustru Josefina hade fått värdinneutbildning och klarade av olika jordbruksarbeten.
Autentiskt material, noter och källförteckning (sidor 149-173).
Ämnen och teman
Personer, aktörer
Platser för händelserna
Tidpunkt för händelserna
Originalspråk
Uppgifter om originalutgåvan av verket samt den första översatta utgåvan på svenska och/eller finska. Här visas också uppgifter om eventuella nyöversättningar och ibland även uppgifter om översättningar till andra språk än finska och svenska.
utgivningar
Första publikation
ja
Utgivningstid
Sidantal
174